4/10-16
Oj, det har hänt lite sedan sist...
Tredje gången gillt brukar man säga.. ja, så är det väl. Sist skrev jag om zebbe, nu har vi bott tillsammans i 15 månader, först hyrde vi ett litet hus utanför höör i gamla bo. men mitt ute i skogen utan tv så hade vi inte så mycket att göra, så nästan på dagen idag, (1/10-15) fick vi reda på att jag var gravid:) förutom morgon illamående så har jag aldrig mått så bra som jag gjorde när jag var gravid. Men nu skulle det komma en till liten rackare som skulle få plats, så nu fick vi flytta igen efter 11 månader i huset blev det en lägenhet i Landskrona, att flytta höggravid, hmmm inte så där värst bra, men det positiva var att jag slapp bära så mkt ;)
Sen den 14 Juni kom våran lille prins, eller ja... lille och lille, 54 lång och 4238 tung. förlossningen tog tid, 47 timmar och ont som fan gjorde det, men det hade jag ju ifs förstått att det skulle göra, när han sedan kom upp på bröstet på mig och jag fick se våran lille Hugo för första gången försvann all smärtan och jag hade kunnat göra om det 10 gånger om. ca 3 månader senare, den 3/9 var det dop för Hugo, som fick namnen Anders Hugo Erik. men jag hade inte hetat sarah om allt var som ett vanligt dop, så det var det såklart inte, vi gifte oss samtidigt till allas förvåning, alla utom faddrar och min pappa trodde dem skulle på dop, men tji fick dem när bröllops marschen drog igång och vi kom in. sedan var det dags för flytt igen, denna gången till Asmundtorp som är hem för mig, Farmor skulle sälja sitt hus så då köpte vi det. Jag e lite tramsig med minnen, detta är ju farmor och farfars hus, här har vi sprungit och lekt när vi var små, här är ingen annan som ska göra det, det vill jag att Hugo ska kunna göra med sina ännu inte påtänkta syskon och kusiner precis som jag gjorde när jag var liten. Vi tjuvstartade lite och flyttade in redan när farmor flyttade ut, hon bor kvar i byn så allt är nära och bra. i fredags var vi på banken och skrev på dem sista papperna och nu är huset vårat.
Så på mindre än 1,5 år fick jag pojkvän, som blev sambo och som senare blev pappa till våran underbara son och sist men inte minst blev min man och nu står vi här tillsammans, nygifta, nyblivna föräldrar och nyköpt hus. allt har gått fort och det är precis man hänger med i svängarna, men varför bromsa när det känns bra? man lever bara en gång.
/S
Tredje gången gillt brukar man säga.. ja, så är det väl. Sist skrev jag om zebbe, nu har vi bott tillsammans i 15 månader, först hyrde vi ett litet hus utanför höör i gamla bo. men mitt ute i skogen utan tv så hade vi inte så mycket att göra, så nästan på dagen idag, (1/10-15) fick vi reda på att jag var gravid:) förutom morgon illamående så har jag aldrig mått så bra som jag gjorde när jag var gravid. Men nu skulle det komma en till liten rackare som skulle få plats, så nu fick vi flytta igen efter 11 månader i huset blev det en lägenhet i Landskrona, att flytta höggravid, hmmm inte så där värst bra, men det positiva var att jag slapp bära så mkt ;)
Sen den 14 Juni kom våran lille prins, eller ja... lille och lille, 54 lång och 4238 tung. förlossningen tog tid, 47 timmar och ont som fan gjorde det, men det hade jag ju ifs förstått att det skulle göra, när han sedan kom upp på bröstet på mig och jag fick se våran lille Hugo för första gången försvann all smärtan och jag hade kunnat göra om det 10 gånger om. ca 3 månader senare, den 3/9 var det dop för Hugo, som fick namnen Anders Hugo Erik. men jag hade inte hetat sarah om allt var som ett vanligt dop, så det var det såklart inte, vi gifte oss samtidigt till allas förvåning, alla utom faddrar och min pappa trodde dem skulle på dop, men tji fick dem när bröllops marschen drog igång och vi kom in. sedan var det dags för flytt igen, denna gången till Asmundtorp som är hem för mig, Farmor skulle sälja sitt hus så då köpte vi det. Jag e lite tramsig med minnen, detta är ju farmor och farfars hus, här har vi sprungit och lekt när vi var små, här är ingen annan som ska göra det, det vill jag att Hugo ska kunna göra med sina ännu inte påtänkta syskon och kusiner precis som jag gjorde när jag var liten. Vi tjuvstartade lite och flyttade in redan när farmor flyttade ut, hon bor kvar i byn så allt är nära och bra. i fredags var vi på banken och skrev på dem sista papperna och nu är huset vårat.
Så på mindre än 1,5 år fick jag pojkvän, som blev sambo och som senare blev pappa till våran underbara son och sist men inte minst blev min man och nu står vi här tillsammans, nygifta, nyblivna föräldrar och nyköpt hus. allt har gått fort och det är precis man hänger med i svängarna, men varför bromsa när det känns bra? man lever bara en gång.
/S
Kommentarer
Postat av: Pappa
Det har visst gått undan, men det har ni gjort så jävla bra. Snyggt jobbat. Glöm inte bara att njuta i allt det fartfyllda.
Med vänlig hälsning En jävligt stolt pappa
Trackback
